nitnitnät

Kapitel 1.Ögat på böljan blint

3.Munnen, låren och händerna är blinda, det är bara ögat som ser. Olusten ilar iväg längs ryggraden, han blundar och känner ögats rundning under ögonlocket som en rå äggula. Hur hårt vågar han pressa? Det skulle vara så lätt att trycka igenom, men något hindrar honom. Han ställer sig framför spegeln och håller för ögat. Hur stor del är seende? Han håller för pupillen, det räcker. Allt det blå och allt det vita är också blint, det är bara ett litet svart nålstick av kroppen som gör honom seende.

Kapitel 1. Ögat på böljan blint

4.Han duschar och borstar tänderna samtidigt, gnuggar tungan ordentligt; allt som fastnar på den: Bettys smak, rök, telefonsamtal. Tvålen gör huden först glatt, täcker den med lödder, och sedan gummiartad när vattnet sköljer över den. Med en borste skrubbar han sig rödstrimmig. Hans egen lukt är så stark. När han har duschat vill han vara ny, gå ut och dra till sig nya lukter.

Kapitel 1. Ögat på böljan blint

5.Testbilden på teven, hur ska han beskriva den? Den ser ut som tidigare, tillgänglig för inställning. Han sätter handen en bit framför ögonen och stänger dem, tittar upp igen och ser handen framför sig: Den är suddig. Det tar en liten stund att ställa in skärpan. Sedan tar han bort handen och stänger ögonen igen, öppnar dem efter en stund och ser ut över rummet: Det är skarpt direkt. När ögat är i vila är det inställt på fjärrseende, en inställning otillgänglig för bearbetning.

Idag har Camden Market kommit till Hornstull. Det är återvinningsfest på initiativ av Street och alla som bor söder om Långholmsgatan får sälja och göra vad som helst. Jag hittade Klas Östergrens Gentlemen för 1 krona (en bra gå bort present) samt en fotobok från 1980 med titeln “Det öppnade Kina” med bilder av holländaren Steye Raviez. Cyklar och smutsiga kineser fladdrar förbi. Svärmoster hittade ett foto från en kinesisk butik. I bakgrunden skymtar affischer med Marx, Engels, Lenin och Stalin.

Svärmoster kände igen dem och kom på att sådana hade hon själv på väggen i 1970-talets Helsingfors. Det var inte den enda hon hade. En Leninbyst i brons med kappan fladdrande i vinden. Dessutom en porslinsbyst med Arafat. Tyvärr har Arafat tappat näsan. Ska försöka hitta några plankor att göra garderobshyllor av på Högalidsskolan som har en container uppställd. Tack Gunnar för festen.

Kapitel 1 Ögat på böljan blint

På busshållplatsen har någon klottrat: BOINK. Det säger honom ingenting. Han stiger på bussen och hälsar muntert på busschauffören som muttrar något ohörbart tillbaka, sätter sig sedan och tittar på händerna. Det fina mönstret av rynkor i viken mellan pekfingret och tummen, små fyrkanter av hud som ett åkerlandskap sett från rymden. En blodådra löper därunder, en rullstensås som sänker och höjer sig.