Hälsningar från paradiset 8.2
Kapitel 8. Tänker på mycket, saknar något mer.
Han tar ut mjölken ur kylskåpet, häller upp ett glas och dricker. Det smakar lök, en distinkt bismak av lök. Han ser ner i glaset, mjölken är fortfarande… mjölkvit, det syns inte att den är förgiftad. En ödesdigrare form av blindhet, man vet inte att man är blind förrän det är försent och smaken sprider sig i munnen. Med färgblindhet vet man hela tiden, det är genetiskt, sonen ärver rubbningen via modern från sin morfar. Den här blindheten drabbar alla.