Hälsningar från paradiset 2.8

Kapitel 2. Hon är som rubikskub, det blir svårare ju mer jag vrider.

8.Hon sitter i burspråket med ryggen vänd mot fönstret och röker en cigarett med vänsterhanden, den andra har hon innanför trosorna. Från den röda skinnsoffan kan han se knogarnas konturer innanför den vita bomullen som små spetsiga kullar. Hon tar ett teatraliskt puffbloss, reser sig upp, vänder sig mot fönstret och kastar ut fimpen genom den smala springan. Går barfota över fiskbensparketten fram till honom i soffan och lägger sin högra handflata över hans ansikte, drar handen längs ansiktet tills fingrarna når munnen och pressar in dem. Naglarna rispar i kindköttet och en syrlig beska sprider sig i hans mun.

Kommentarer är stängda.