Hälsningar från Paradiset 1.2
Kapitel 1. Ögat på böljan blint
2.Med en kraftig knuff pressar han ner tomflaska efter tomflaska genom hålet i den gröna kupolen. Det är skönt att höra hur de krossas där nere, att de slutar vara just flaskor. Han lutar sig fram mot hålet, håller bort de svarta plastflikarna med händerna så att han kan se in. Det är ett fridfullt mossgrönt ljus där inne, högen av spetsiga glasskärvor ser nästan inbjudande ut, något som inte går att fylla med tomrum.